Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målaröga. Men Arvid ville nödvändigt att hon
också skulle ha en djupröd. För honom bestod
färgen icke i nyanserna; den var en symbol,
och han såg i den röda en bild af lifvets fullhet
och glädje.
I det han skulle fästa den vid hennes axel,
darrade hans händer, när de rörde vid henne.
Martas blick mötte den flammande blicken ur
dessa stora, lidelsefulla ögon. Hon ryckte häftigt
till, rosen föll ned på marken och bladen
sprid-des omkring och lågo som mörka blodfläckar på
den ljusa asfalten.
Försäljerskan skrattade med en listig
blinkning på sina bruna ögon och ville gifva en
annan blomma. Men ingendera tog den; de
skildes omedelbart därefter och gingo hvardera
åt sitt håll.
Marta skyndade upprörd genom de
folk-fyllda gatorna. Sedan Arvid kom, hade hon
öfverlämnat sig åt behaget af att vara
tillsammans med en, som helt och fullt förstod henne.
Drömmen om ett människohjärta, som i vänskap
kom henne till möte, hade stått för henne som
hägringen af lifvets tidigaste morgondröm. Skulle
äfven den svikas ? Det hon nu anat angående
Arvids känslor, gjorde att hon erfor en häftig
förbittring. Hon betraktade kärleken med djup
misstro, hon fruktade den. Skulle hon åter lida?
Hon trodde sig hafva gjort upp räkningen med
lifvet, hon hade sin konst, åt hvilken hon offrade
alla sina krafter, alla sina tankar. Andras fröj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
