Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Tycker du, att du har för strängt, så
kan jag ta en tös till/’
“Ack, nej!”
“Tänker du gifta dig, kanske?”
Flickan började snyfta.
“Nej, aldrig!”
“Hvar ska du ta vägen, då?”
“Det vet jag inte.”
Hon gömde ansiktet i förklädet.
“Nej, människa!”
“Jag kan inte hjälpa det.”
“Mitt lilla barn! Kan du inte säga mig
hvad det är för?”
“Inte nu. Men den 241c skall mor få
veta det, innan jag reser.”
Och så taltes där inte mer om saken, då
Gunborg var sig lik tämligen, lika vänlig i
sitt sått, lika rask i sina sysslor och rädd om
allting både ute och inne. Kanske en smula
vemodig understundom. Gumman försökte
förgäfves att utfundera, hvarifrån detta beslut
härledde sig. En dag frågade hon Anders,
om han visste reda på flyttningen. Jo, det
gjorde han. Orsaken? Hade inte mor
frågat henne? Jo, men utan att få besked.
“Kan du inte fundera ut skälet, Anders?”
“Det som skall åtskils kommer åtskils.”
“Hvad menar du med det?”
“Det som skall samman, kommer
samman !”
Och så tog han mössan och gick ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
