Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft råttkrut eller en puffert den dagen. Då
skulle nog den katten fått en salig hådanfård.
Ju längre han gick här och tassade, desto
värre blef han, så det år då ingen osanning,
när de tala illa om gamla kattar. Dår blef
snart fiendskap mellan moster och våra liksom
mellan Eaiphas och Herodes: Moster
mulbän-des och far spottade, mor gick och mäklade
och kattatusan stal. Han var snedig som den
gamle ormen.
Men så en dag var måttet fullt. Far hade
köpt några lass “baskar,” och en dag skulle vi
“skoga.” “Skogssökarne”skulle ha sin traktering,
när de kommo hem med lassen, och mor hade
ju slagit några ägg på järnet, stekt ett fat färsk
sill och några bitar ilfisk. Drållsduken var
nyblankad med “gnidestenen,’’ potatis-soppan
var färdig och “Mårten Olsson” pustade ut
långa cikoriemoln på kakelugnen. Just som
“skogame” körde ner och mor slagit suparne
i de gamla spräckta glasen, hördes ett buller i
bakhuset. När vi skyndade ut, syntes kattens
hvita svans på “nedandörren” och sillafatet
låg opp och nervändt på mors kista; hälften
af sillen på kistlocket och hälften på det
sandade lergolfvet. Jag fick först en torfvare för
det jag ej sett efter katten och se’n fick jag
stå och torka hvarenda sill, för begagnas skulle
de ju ändå. Och de gingo godt i de
främmande -r— de två trasigaste, finge vi, barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
