Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
julmorgonen bars vida öfver den frusna sjön. — Ser
du barn lilla, allt det som då gick genom mina
tankar, det hade jag vuxit upp med, det hade vuxit
samman med mig och blifvit en del af mig själf.
Därför kan man aldrig glömma sådant, aldrig
komma ifrån det, hvarhelst man går i världen.
Men det förstår bara den som är borta, hvad
hemmet är.
När jag sedan kom hem, var dock icke allt
sådant jag skådat det i min längtan. Människorna
sökte icke sanningen, den stora sanningen som
ensam upplyser hjärtat. Jag hörde dem tala om ett
land och om ett folk, men när jag bad dem se ut
öfver jorden och skåda alla dess länder och tänka
på att alla dess folk voro bröder, förstodo de mig
icke. Men det hämnar sig dock en gång, ifall man
blott tänker på sig själf och på sin egen fördel. —’
När han talade härom suckade han alltid.
Ofta talade nog den gamle mannen mera till
sig själf än till den unga flickan. Och hon förstod
icke då allt hvad han sade, ty hon var själf
omgyck-lad af drömmar. Ingen vinner heller någonsin rätt
kunskap om lifvet endast genom andras ord. Men
senare har hon ofta tänkt på hans yttranden.
Ja, han var en märkvärdig man, den gamle
urmakaren,» upprepade fru Grahn, dröjande vid det
vackra ungdomsminnet, — »ehuru människorna i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
