Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram beskyllningen att Gud var grym mot kvinnorna.
Och aldrig kände sig Rosa lugnare och tryggare
till mods bland främmande människor än när
fostersystern var med, ehuru hon sedan ofta energiskt
motsatte sig Marias själftagna rätt att klandra och
mästra hennes uppförande eller kalla henne barnslig
och flyktig...
Längre kom Rosa icke i sina betraktelser öfver
fostersysterns uppträdande och obegripliga yttran
den. Dörren från farstun öppnades och professor
Ehrendt trädde in.
På hans fråga hur det varit med den sjuke,
svarade Rosa att natten förlupit lugnt, åtminstone
hela den del däraf hon vakat i sjukrummet. I
hennes röst gömdes en förhoppning och hennes stora
klara blå ögon riktades förväntansfullt mot läkaren,
när hon trodde sig läsa en uppmuntran i hans
instämmande rörelse med hufvudet. Och glömmande
sin vanliga tillbakadragenhet frågade hon, om det
icke vore möjligt att fadern kunde blifva frisk igen.
»Vi få se ... måhända,» svarade professorn
tankspridd, i det han kväfde en gäspning bakom sin
hand. Men när hans blick föll på den unga flickan
med det förväntansfullt oroliga ansiktet, erinrade
han sig hvad frågan gällde för henne och skyndade
att uttala några ord af vänligt deltagande utan att
precis gifva något hopp, som han visste kunde svikas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
