Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensam ... han blef en far för hennes faderlösa lilla
barn. Så blef hon skyldig honom allt... om än
hon själf icke blef lycklig. Det är fåfänglighet att
söka glädjen.»
Den ståtlige mannen framför henne krökte sig
vid hennes ord liksom träffad af ett slag.
»Var det han... som ligger därinne?» frågade
han lågt.
Hon böjde stumt jakande på hufvudet.
»Ar... är Rosa icke hans dotter?» frågade han
ånyo.
Han behöfde icke höra hennes framhviskade
nej, han hade redan läst svaret i hennes ansikte.
Det blef alldeles tyst i rummet. Sedan ljöd
hans stämma skälfvande af rörelse:
»Som en usling har jag handlat... men tro mig,
aldrig var svek min afsikt. Städse har min
ungdomskärlek stått för mig som ett af mitt lifs
skönaste minnen ... Och den kärleken fick ju för mig
smälta samman med allt det högsta och skönaste
jag drömde om mänskligheten, om mitt land och
mitt folk. Af den lärde jag mig beundra och
glädjas. Jag kom från det gamla hemmet, där ingen
glädje funnits för mig, där dagen var endast arbete
och möda. Här mötte mig den sällhet jag anat,
den ömhet jag saknat, den skönhet jag åtrått...
Vi voro ju så unga ... Och glädjen och lyckan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
