Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men den vredgade rösten tog åter upp:
»Du är sjuk, Elina, skrämseln har omtöcknat
ditt förstånd, så du icke mera vet hvad du säger ...
Och jag tror dig icke, ty ingen kvinna yppar det
du sagt, ifall hon icke tvingas därtill.»
Nu hörde Maria fostermoderns ord. Hon tyckte
de ljödo som ett själens nödskri ut i mörkret efter
räddning och ljus.
»En gång måste allt bli klart... en gång måste
tystnaden brytas och intet mera döljas,» ljöd den
upprörda skälfvande stämman. — »När han i går
föll ned liksom död för mina fötter, blef min första
tanke att min synd nu var dold för all tid, ty ingen
mer än han visste ju däraf. Jag hade alltid vaktat
uppå, att han ingenting skulle förråda under ruset.
Därför höll jag alltid här hemma de starka drycker
han hade begär till, så han icke behöfdc söka dem
utom hus och sedan kanske under rusets inverkan
röja hemligheten.
Men mången gång... mången gång har jag
tänkt att han kanske begynte dricka för att döfva
minnet... glömma skammen ... därför har jag tåligt
burit allt, när det onda begäret kom öfver honom.
Men när läkaren i kväll förklarade att drickandet ledt
till hans ofärd och sjukdom, då blef jag rädd. Jag
tänkte på att han burit min synd ... men att
syndens lön var döden ... och att det därför varit jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
