Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ni föraktar mig, mamsell Widerberg!
ni älskar grefve***! Ha! säkert är det han,
som är den lycklige! Likvisst har han försäkrat
- mig, att ni gifvit honom af lag. Har han
bedragil mig, må han darra för min hämnd. Ni
älskar honom?!
Med förtviflan fattade han mig om lifvet.
Det lyckades mig att slita mig lös frän honom.
Med vildt raseri framtog han-en pistol; hastigare
än en pil ilar till sitt mål bemäktigade jag mig
den och aflossade skottet i det jag ropade:
ursinnige! för hvem var detta? Han stod derstum*
blek som döden, Marie instörtade.
— O, himmel! hvad ser jag?
— Hvad fattas dig, Marie? Hördes den
der lilla smällen?
— Ja, mamsell; jag var i salen och jag
blef så förskräckt vid det jag hörde ett skott.
— Ja, ser du, Marie, baronen har fått ett
par små terzeroler; se, så liten denna är; det
roade mig att försöka den, ty baronen påstår att
det skall vara så lyckligt då ett fruntimmer först
aflossar den, ty han felar aldrig sedan.
— Se, mamsell,’ det är ett märke uti
väggen; är det efter kulan det?
— Ja, visst. Tänk då, när vildsinta
men-niskor, som förgäta sin Gud, sina anhörige, sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
