Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så förkasta dem ej. Jag har på afetånd noga
följt er; jag känner eder rena själ, edert goda
hjerta; jag känner också er tillgifvenhet for den
person, hvilken ni skänkt er kärlek och
hvilken ni gjort lycksalig; ni har aldrig blifvit
belönad så som ni förtjenat. Ve den, som förbittrat
edra dagar!
— Herr baron, det är långt lidet på
aftonen; jag får bedja att ni aflägsnar er.
— Får jag aldrig återkomma?
— Nej, herr baron.
— Ack! mamsell Widerberg, bi stöter
i-från er ett bjerta, som endast och allenast
klappar för er; ni är grym, mycket grym!
— Herr baron, stilla er.
— Det är då edert oryggliga beslut? Jag
skall aflägsna mig från er, som jag tillbeder och
hvilken jag aldrig kan glömma. Ni har
förkrossat detta arma hjerta; o! måtte det snart
upphöra att Slå då det icke får klappa för er!
Farväl, blif lycklig! till min död förvarar jag eder
bild i min själ! Farväl!
Han skyudade bort.
Marie inträdde nu i det hon sade:
— Nu har damen farit. Hvad han var väl
klädd och så vacker han var! tyckte inte
mamsell det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
