Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Informatorer kommo och foro. Men
Fader blef allt mera obekvftm till studier» skygg
och surmulen under det hans bokrakningar &
poesi stego väldeliga. Ett “poetiskt album” i
hans byrftlåda fylldes allt mer med “dikter,”
alla daterade och undertecknade “Slättens
främling!’ Ynglingens faderskap till dessa “dikter”
var vftrkligen mycket omtvistligt, ehuru han
“skrifvit” dem: tankarna voro förvånande lika
en del som Atterbom, Stagnelius och Böttiger
besynnerligt nog hittat på för en hel del år
sedan.
Nu funderade han mest på hvilka af
dikter-na han skulle sända in till Svenska Akademien
för att eröfra stora priset. Det skulle bli en
öfverraskning för alla liksom när Geijer fick
det en gång i världen. Han hade bara så svårt
att göra sitt val — i själfva vårket voro ju alla
dikterna mästerstycken!
Han blef omöjlig i gilleslagen, han
föraktade hvardagsmänniskorna och landtbotöserna
i synnerhet. Skulle de där vara “skapelsens
krona!” De, som aldrig i sömnlösa nätter
vridit sig under förtärande längtan efter en
alltförhärjande passion med svartsjuka och
giftmord! Å, hvad lifvet ändå äjr lumpet!
. Snart började man anse honom litet
konstig, hälst sedan han fått tag i ett häfte af
Svedenborg och vurmade för himmelska
äktenskap. En och annan beklagade Anders
Fadersson att inte pojken kunde bli något —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
