- Project Runeberg -  Nyländska folksagor berättade för barn /
2

(1897) [MARC] Author: Helena Westermarck With: Gunnar Berndtson, Alex Federley, Anna af Forselles-Schybergson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a

Så släpade de trädet hem med toppen förut, kvistigt och
tungt som det var, och tomten fick draga så att han höll på att
draga sig fördärfvad, men drängen satt bakom på stockänden.

När de kommo hem med sitt träd, sade tomten: »åh hå,
hvad det var tungt!»

»Du är då en svag stackare», sade drängen, »jag märkte
inte att det var tungt, inte det ringaste.»

Så blef tomten bjuden till bröllop.

Under tiden skulle drängen vakta boddörren, ty tomten för-
varade sina pengar i lårar i boden. Men drängen, som också
ville till bröllopet, lyfte dörren af gångjärnen och tog den med
sig till bröllopsgården. När tomten fick se honom, sade han:
»hvarför blef du inte hemma och vaktade boddörren, som jag sade?»

»Jag har dörren med mig», svarade drängen.

Då begynte tomten fundera, huru han skulle slippa af med
drängen. Han sade till sin gumma: »nu vet jag ingen annan
råd än att gå och hugga nacken af honom med bilan, medan
han sofver>».

Men tomten och hans gumma talade så högt sinsemellan att
drängen hörde allt hvad de sade. Han gick till bastun och lade
en pärtknippa i sängen och bredde täcket öfver. När: det blef
natt, steg tomten upp och skyndade till bastun med bilan i hand;
där slog han till pärtknippan af alla krafter, så att bitarna bara
flögo om honom. När han kom in tillbaka, sade han till gumman:
»nu dog han säkert, refbenen strittade omkring, när jag högg till».

På morgonen går tomten åter dit för att se. Där ligger
drängen beskedligt i sängen, som han brukade ligga. Då sade
tomten: >hur har du sofvit i natt?»

»Jag : har .sofvit. mycket bra. En. gång var. det, som om
loppan hade bitit, men när jag vände mig på andra sidan, bet
det inte mer, och så somnade jag åter.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whnylandsk/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free