Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLGER SKRÄDDARES.
I.
Mitt på den fetaste slätten mellan Ystad och
Simrishamn ligger Kullarps socken. Om Skåne har det så
ofta blivit sagt, att hela provinsen liknar en
stor fläskpannkaka, där herrgårdarna äro
fläskbitarna, och var det någonsin med rätta som
detta uttryck blev fällt om en skånsk by, så var det om
Kullarp. Idel bördiga åkerfält, som, på avstånd sedda,
erinra om s. k. lapptäcken, enär de skifta i alla
möjliga färger allt efter de olika slagen av säd och
ogräs. De äro guldgula av åkerkål eller sickor,1 röda
av klöver eller syror, grågula, när mognande kom
eller råg går i böljor, smutsbruna av mogna ärter, blåa
av lin eller »duvestolar»,2 och svartrandiga av potatis,
vars hängande och skrumpna blad bära vittne, att det
viktiga födoämnet redan hunnit skämmas. Ej ens från
kyrktornet kan man upptäcka någon skog: endast den
lilla parken vid Kullarpegården avbryter den bördiga
traktens enformighet. Men vågar man sticka ut huvudet
genom de översta ljudhålen i tornet, kan man däremot
räkna 22 kyrkor, nästan alla i den gamla stilen nere
på den skånska slätten: små med låga, men breda, med
tinnar försedda, klumpiga torn, och tak av tegel, vars
färg under årens lopp genom solens och lavarnas
1 Chrysanthemum segetum; * Centaurea Cyanus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
