Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var han ingalunda en av dem, som på senare tider
på slättbygden blivit i särskild mening kallade läsare.
Han bevistade aldrig en konventikel, och dem, som
sjöngo Ahnfelts sånger eller Zions sånger kallade han
för de nye. Till och med för de präster, som
uppträdde utom sitt eget pastorat och predikade — även
om det var i kyrkan — hyste han stor farhåga och sade,
att de övergåvo sin församling och
trängde sigin i en annans ämbete. På grund av den
djupa vördnad, som han från sina tidigaste år lärt sig
hysa för predikoämbetet och dess innehavare, yttrade
han sig dock sällan och högst ogärna om dem. Kallade
någon honom »schartauan», blev han mycket
missnöjd, och förklarade, att de, som läste Schartaus böcker,
visst inte vore någon sekt: de läste både Luther och
Arndt och hade inga villoläror för sig. Frågade man
honom så, om han trodde, att inga andra än de,
som hade samma åsikter som han, hade den rätta
tron, blev svaret vanligen, att endast Qud rannsakar
hjärtan och prövar njurar, men att han var
alldeles säker, att han själv hade det rätt för sig.
Men med den ofördragsamhet i andeliga ting vilken
man kanske ej alldeles utan själ påbördat de s. k.
»schartauanerna» kunde han omöjligen förmås att
erkänna, det en baptist kunde vara salig, eller att någon,
som sprangtillsamlings eller gick och hörde på
kolportörer, kunde hava den sanna och osvikliga läran
— Ternström hade kallat alla sådana där
bänkapräster för vinkelpredikanter, och för
Tern-ström så väl som för Berggren hyste Holger stor
vördnad och beundran, huru olika de än voro varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
