Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och det gjorde han, och det fastän gumman såg på.
— Men störst bland dem är kärleken! suckade
modern andäktigt — och torkade sig av misstag i ansiktet
med den spetskantade, broderade kyrkonäsduken, hon,
som alltid var så rädd om sina kyrkonäsdukar.
När de kommit utom porten, sade gumman:
— Kom nu du, far, och gå hos mig! I dag kan
Janne gå bredvid Ellemina — folk kunna ju få lite
att grunda1 på, så blir det inte så oväntat, när de
’flyga opp’2 på predikstolen!
— Eja, vore vi där! viskade Janne till Ellemina.
— På predikstolen?! sporde hon skälmaktigt.
— Nej, bevars väl! då ville jag heller ’trilla ner’ !.
Hennes blick sade: — Jag också!
— Se, där kommer Ingvar! Se, så han står på
strutt för Josef Mårtens Agda! Ja, ja, hon är rik:
kanske han överger dig, Ella lilla! och tar henne!
— Ah, det beror nog på den inmurade
koppar-kitteln!
Och så ringde klockorna från tornet på kullen.
Och där var sabbat i de ungas hjärtan — vad solen
lyste utomordentligt skönt, och lärkorna kvittrade,
humlorna surrade och allt var sommardoft.
— Vad det är härligt att leva, när man är två,
som...
— Som ska bli ett, menar du! log Ellemina.
1 Fundera; 2 = första lysningsdagen; 3 = tredje lysningsdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
