Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men mannen var inte rädd — och så kom hin
en dag. »Nu ska du följa med!» sa hin. »Tack för
tillbudet!» sa mannen, »men den, som har varit gift en
gång, har inte bråttom att ge sig f—n i våld!» ;
— Den karlen hade aldrig varit gift! sa mor Lina
och skrattade.
— Eller också olyckligt! sa Per Jönsson.
— »Ja, nu är tiden ute», sa hin. »Men frågorna är
kvar», sa mannen. »Den som gick på stödkäpp, kom
också fram. Hör du: jag skulle vilja roa mig riktigt
och spela högt en kväll. Ge mig alla pengar, som
finnas på jorden!» — »Det ska du få!» sa hin och
kilade i väg.
— Det var nog snart skött! sa mor Lina. Jag tycker
här finns inte pengar varken hos fattiga eller rika.
— Tacka hin för det! sa Per Jönsson. Hin glömde
väl att bära hem dem igen. Det var då för väl han
inte tog fastigheterna också: då hade här inte funnits
jord på jorden och man hade inte kunnat få så mycket
som ett fattigt hypotekslån.
— Han var heller inte borta mer än två timmar!
— Det var f—n så färm expedition ändå.
— »Och så vill jag ha allt brännvin, som finns i
världen!» sa mannen till hin. »Det var värre», sa
hin; »det tar tid, det.»
— Ja, bevars väl! sa Per Jönsson. Bara L. O.
Smiths lager och filialer i alla världens vrår och vinklar
tycker jag skulle gjort hin gråhårig!
— Och skulle han då skaffa fram allt det, som de
ha försnillat också, så var det ett farligt göra! sa
mor Lina.
— Så kom hin och flera tusen ankare rullade efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
