Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»KISTAN STAR FÖR DÖRREN!»
HISTORIEN OM EN FLYTTNING I »DEN GAMLA, GODA
TIDEN».
I pingst var jag ute och hälsade på min vän Jeppa
Ingemansson, den där glade gubben, vars hustru har
rest till Blåkulla så titt — vilket inte är så underligt,
då hans hemman förr i världen allmänt i orten bar den
benämningen. Ovanpå den läckra middagen brukar
gubben gärna berätta en eller annan glad »strof», och
vid mitt senaste besök omtalade han bland annat
följande lilla drag ur ett gammaldags bondehem.
Historien vill jag återge med hans egna ord, så vitt
möjligt är, men vad som ej kan återgivas, det är hans
vältaliga minspel och den oskrymtade hjärtats värme,
som upplyste hans trinda anlete, när han upplät sin
mun, talade och sade:
— Inte för det jag är av det slags folk, som alltid går
och talar om »den gamla goda tiden», för den var i många
avseenden emot vår tid som natten emot dagen. Allt,
som var gammalt, skulle följas ostraffliga, bara därför
att det var gammalt — för resten kunde det vara hur
barockt som helst. Nå, här är mycket nu för tiden,
som tas opp och hålles fram, bara därför att det är
nytt. Men nånting ifrån de gamla tider saknar jag:
det är det där hjärtliga förhållandet mellan husbönder
och tjänare. Förr i tiden var det lika svårt som nu att
få en trogen och bra tjänare — det var det visst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
