Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På kvällshörnan kom Åke hem till oss.
— Kan du tänka, sa han till mor, att där var brev
i stan till Mätta Snickarens. Per har skrivit hem till
henne: han har varken gett sig till mormon eller
slavhandlare eller nån annan uselhet. Och han skickade
respengar till både henne och ungarna och nu ska de
ge sig av, så fort de få huset sålt. Och i brevet stod
där, att därinne hade han lärt sig se världen på ett
annat sätt och var glad och livlig. Mätta blev rent
yr av glädje: hon hoppade och dansade och grät och
sjöng, så den minste ungen skrek som en sulten
starunge. Det är bra roligt, när folk ä glada — hon
trugade två »bombertar» i mig — redig finkelura!
— Att aldrig du, Åke, har tagit dig nån kvinna?
sa mor.
— Hm. Jag ville tagit Ingar Nils Måns engång i
världen, men Nils Månsson gav mig en förbistrad hop
prygl. Det var vad jag fick och han fick Ingar. Men
jag kunde då inte låta bli att skratta, när Nils
Månsson — engång han var på röken — sa: »Du fick en
bra tröja prygl den gången, Åke! Det fick du, men
det var ett intet mot vad jag har fått av Ingar sen.
Hade jag vetat då vad jag vet nu, skulle du nog fått
behålla klenoden!» Och så kan väl var människa
begripa, att ingen tös skulle velat ta mig: hade jag
kommit och satt fram munnen till en kyss, så hade
hon genast trott, att jag ville sluka henne. För mycket
och för litet skämmer allting — det gäller månntro
om kyssetyg också. Det är illa med en mun så liten
så man inte kan få in en sked gröt, men det är inte
bättre med ett gap stort som en logdörr! Nå, vad
var det nu här skulle skrivas om?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
