Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi vilja följas åt
På detta livets stråt
I glädje och i gråt
Och sedan jag nu har tolckat mitt brinande hjärtas längtan så
vil jag säga Dig att vi kunna träfas vid vår kyrcka om Söndag Här
är sist mesa och då ahsigte mot ansigte
Till arv av mina fäder
Ej gods och gull jag fått
Min lott är ringa vorden
men jag i himlen har en Far
Fast inngen uppå jorden —»
— Ih, jo visst har tösen far, fast han är död —
hon är ju ärligen född! Är du säker på att den
psalmen är riktigt passelig?
— Jo jo, är han död, så har hon honom ju inte
på jorden.
— Hm! Ja ja, du förstår dig ju bättre på sådant
än jag!
— »Och nu farväll uppå livets stig
Så länge blodet är varmt i mig
Tro aldrig att jag kan glöma dig
Tcknar en Trogen Vän
Oliva Ers Doter.
— Om jag kunde begripa, var du tar allting ifrån!
Det måtte vara bra roligt att kunna så sammanfatta
vad som helst!
— Hm! log Åke Väskeman. Det ligger i geniet —
och vanan gör ju något. Jag har ju skrivit många
tusen kärleksbrev!
— Å nej väl! sa mor och slog händerna samman.
I detsamma kom Hanna Skräddarens in: hon tjöt
som en lokomobil. Jag trodde länsmannen var efter
henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
