Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kung kom med sina tankar och fyra långa flickor från
förra äktenskapet. Hör du! Ä inte den nya klockarfrun
bra ljus, va? Ja, titta du stort!
— Ih, det var mig som tjyvingen!
— Så du ska inte bry dig om vad där står i korten,
utan vad där står att läsa i Gertruds blå ögon. Hon
har ett par blåa ögon, va, den tösen, du! Inte såna
där svarta som dina — usch, de äro alldeles som
stenkol! Men sådana tycka töserna om, somliga!
God natt!
*
Ja, August skrev förstås, och fick en hel hop kyssar,
när han träffade Gertrud muntligen, förstås. Och senare
blev Backagårdsgumman så glad, ty August var en
så rik pojke, att Gertrud visst hade orsak att tacka
Herran. Och det gjorde hon också. Hon gör det i dag
som är.
När August på midsommarafton gav Malena ett av
sina förlovningskort, sa han skämtsamt:
— Det är säkra kort, de här!
— Det är jagu dessa också, sa Malena och dök ned
i kjortelfickan. Och ä di där finare, så ä dessa mera
prövade, min lille pojke, sa hon.
— Hm! det kan så vara det, sa August.
*
På ett höstagille hos August Gudmunds kommo de
att prata om kortspådomar. Och då sa Gertrud rent
ut — både jag och de andra gästerna hörde det:
— Ja, de kunna säga om Malenas spådomar vad de
behaga, sa hon. Och jag är inte den som driver
vidskepelse, men som hon kunde se saker och ting i korten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/2-2/0222.html
