Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Å, han känner henne ju ändå inte, så det tjänar
då rakt ingenting till. Inte vill jag heller precis fram
med vem det är — om det inte skulle bli nån gröt
av grynen, han begriper? Va?
— Nå nå. Jaha. Men det blir allt svårt att sätta
nånting samman då.
— Så mycket kan jag ju säga, att hon är ung och
ser bra ut. Hennes mor är död och fadern har nog
ingenting emot på saken, för jag har större
hemmantal och fler dragare än han och där ä två syskon att
dela hans.
— Nå, vill hon själv?
Han glodde stort på mig ett par minuter. Så
skrattade han högt.
— Jösses, visste jag det, så hade jag väl inte
behövt gå hit och besvära honom — det förstår han väl.
— Träffas ni aldrig, så att Fajer kunde
muntligen — —
— Jo, för hundingen — jag har försökt femton
gånger. Men det är lögn, att jag kan få munnen på
gång — det är som den vore full av torra agnar
eller beckrispor.
Jag plockade fram ett ark papper, penna och bläck.
— Det värsta är, sa han, att jag aldrig har sett något
kärleksbrev heller, utom ett, som vi hittade efter
mormor. Men det är för gammaldags. Början är nu
vacker, förstås — den skulle en kanske kunna ha lite
rättelse av! tillade han fundersamt.
— Och den lyder.
— Av jord äst du kommen, jord skall du
åter varda! Men bliv under vandringen till det
himmelska Kanaan mitt stöd och min hjälp!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
