Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och slutligen slumrade »Hatten» in, men han väsnades
förskräckligt i sömnen.
På morgonen gjorde Olova sig fin och skulle gå ut.
— Vart ska du hän? puttrade gubben.
— Varthän? Ni sa ju själv i natt att jag skulle
hämta hit Andreas!
— Sa jag?!
— Har ni glömt det?
— Trams!
— Jasåå? När ryggen är läkt, är riset
glömt. Men ensam blir jag inte här en natt till.
— Töser ä töser!
— Och gubbar ä gubbar!
— Att en ska bli gammal!
— Ja? jag säger detsamma!
— Och inte ha nån som en kan lita på!
— Justament så, ja!
— Gack då! sa han om en stund.
— Jag blir så illa tvungen,1 för jag får inte åka.
Det var inte hennes vanliga, buttra, levnadströtta ton.
— Men blaffa inte om skuldsedlarna!
— Varför inte det då?
— De kunde — komma bort!
— Nu är ni dum, far!
— Är jag?
— Han ska ju själv ha dem engång. Ska nån vara
rädd om dem, så ät’ det väl han!
— Ska han så? Hm — —
— Ja, efter han ska ha mig!
— Du är då rent förryckt.
— Kanske. Nu går jag emellertid.
— Till honom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
