Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TACKA VILL JAG FÖRR I VÄRLDEN!
— Ni skryter och skräpper med den nya tiden —
det var också nånting att komma med! sa den gamle
klockaren.
— Var »den gamla, goda tiden» bättre?
— Jo, det vill jag lova! Allting försämras!
— Ä katten! Kammarorglarna bli allt bättre med
vart år, och de, som spela på dem, bli styvare med
var dag!
— Jaså! Det skulle vara en pik åt alla gamla
klockare, förstås! Hm! Nå ja, bevars! Men annars!
Marknaderna ä utan folk, »jordgubbarna» utan pengar,
mjölken utan grädde. De stora ha ingen tro och de små
ingen hut. Snart äger folk ingenting annat än skuld,
gummigaloscher, löskragar och ostämda
dragharmo-nikor. Ingen spelar fiol, knappt var tionde bonde kan
laga eller sätta i sig en ordentlig toddy, och folk går
inte på husförhören — här är snart ingen religion i
landet!
— Ja, men husförhören stå ju kvar.
— Som teckningsmöten, ja. Men i våra bygder
skulle en av storbönderna ta det som en chikan, om han
finge en fråga på ett husförhör eller bleve tillsagd att
läsa innantill — det är min liv och kniv med nöd och
näppe en tjänstedräng eller en piga nedlåter sig att
läsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
