Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, vad spörjs där för nytt ute på bygden,
Svensson?
— Ä, här är minsann inte ont om nytt i dessa
dagar. Mårten Ols svarta bagge har blivit hängandes
med hornen i ett stengärde och dött ihjäl sig;
barnmorskan har kommit med tvillingar till Ola
Skräddarens gamla tandhaspa; Per Mårtensson fick äntligen
maken till sitt bruna fölsto på Sjöbo marknad; här
skall komma hit en ny pastor i nästa månad, och
Jöns Anders pojkar ha en natt varit ute och skurit
svansarna av prästabondens ök, så att det lär bli
fråga om fästning.
— Det är rätt åt de rackarna! utbrast någon av
drängarna.
— Men den största nyheten, fortsatte Svensson, är
ändå att där har kommit cirkus till stan!
— Cirkus — vad är det för någonting? Är det
något, som man kan äta? frågade vaktpojken.
— Det är f-n vad folk kunna vara dumma! skrek
Strömberg. Cirkus, det är konstberidare. De kunna
ju inte rida som vi dragoner förstås, men ...
— Nä, det kan jag väl tänka, sa skräddaren
försmädligt. De bruka väl inte trilla av.
— Hör på pressjärnspalten! Han har visst för sig,
att det är ungefär detsamma att sitta på en »dragonkula»
som på ett sybord. Men det stiliga på cirkus är att
det är fruntimmer, som stå på hästarna och hoppa
genom tunnband och göra kullerbyttor. Och så är
där en hop roliga prissar, som kallas pajas, och
de kasta med knivar och brinnande facklor och rulla
runt om ridbanan som hjul, tillade Strömberg med en
min av överlägsen visdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
