- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 2:3 /
145

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den gamle klockaren brukade säga, att i Hönslösa
hände bara det allra nödvändigaste, såsom barndop,
vigslar och jordfästningar. Alla dessa händelser gåvo
ju en slant i klockarens börs och en del mat i hans
spiskammare, men därför tyckte han också, att de
kommo alltför sällan på. För övrigt stodo storken
och hans gumma varje sommar på prästgårdstaket
och sågo ut över ängsmarkerna, byns gäss och ankor
snattrade och kivades i gatukärret år ut och år in,
Per Snickares Elna fick i allmänhet tvillingar till var
påsk, bagaren sålde öl i lönndom och fick skämmas
offentligen vid tinget för denna sin godhjärtenhet,
färgaren spelte på tolvskillingsknack eller tvåmannatolva
med möllaren bort mycket mer än han fick in på
bondgummornas strumpgarnsfärgning, och Lars Skräddare
fick var måndagsmorgon smaka alnen, när han inte
gitte stiga upp första gången käringen hade väckt
honom. Men allt det där var ingenting nytt: det
visste var själ på sina fem fingrar.

Även de olika stöttepinnarnas historia och
familjeliv kände hela byn från pärm till pärm.

I Ervastgården gingo man och hustru som två
skuggor, talte aldrig till varandra, utom när där kom
främmande, och sågo knappast på varandra i
vardagslag. De hade inga barn. Bra kort tid efter
bröllopet hade det funnits ett några timmar, påstodo
somliga, men som det inte fanns i kyrkböckerna, och
barnmorskan inte visste eller ville säga något om
saken, var det troligtvis bara en historia. I alla fall
rotade man inte i sin nästas sopor i Hönslösa —
man hade nog med sina egna.

I Månsagården var där ständig in- och utgång av
10. — Wranér, Ny samling. III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:36:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/2-3/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free