Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sitta i silkesstass och brodera och knyppla spetsar
och läsa romaner, och när de bristande tillgångarna
tvungo henne att ta i en aldrig så liten smula, blev
hon sur och tvär. Stackars karl! Han har inte haft
många glada dagar för sitt fina gifte. Barnungarna
pyntar hon ut som dockor, så hela församlingen flinar
åt henne och dem. Och för att skaffa pengar får
mannastackaren slita på alla vis. Han skriver utslag
åt domaren, auktionslappar åt fogden,
utmätnings-protokoll åt länsmannen; han sysslar med bi, han
binder böcker och han skickar notiser till tidningarna. Lika
mycken tack har han för det — hon talar inte tre ord
till honom i veckan, och när hon öppnar munnen,
är det bara för att skryta med glansen och prakten i
hennes- eget hem och jämra sig över att hon kommit i
ett sådant hål, hon, som haft en kusin, som var släkt
med ärkebiskopens fosterdotter! Men det är rätt åt
Bergström! Varför skulle han gå och ta en gammal
prästadotter? Det finns ju så oändligt många, riktigt
rara och mycket vackrare petrifikat, som en kan lägga
sig till med.
— H an skulle tagit en ung prästadotter! sa jag
förnumstigt.
— De vilja inte ha sådana petrifikat som gamla
skolmästare.
V.
Många år senare hälsade jag på Ola. Han var
sig tämligen lik, lite flintskallig — antagligen för att
passa bättre samman med sina flintyxor — mindre
skarp i sina omdömen, kanske för det han blivit
utrustad med en liten klädsam prostmage.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
