Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bröd till döddagar. Löjtnanter och annat sånt folk,
som inte göra nån nytta, de behöva ta en kvinna
för att bli försörjda.
— Du pratar, mäster, sa jag. För resten har du
ju själv varit gift!
— Jag, ja- Men, ser du, jag har alla mina dar
varit ett fä. En annan sak borde det vara med dig,
som har studerat riktigt — du har ju läst filosofi?
— Det ska vara det lilla, du! Jag vet bara att
filosofi är »ett oändligt oväsen om ett oändligt väsen»
och att alla filosofer skälla ut varandra. Men vi
tala om dig nu.
— Ja, du, det var för resten inte mitt fel att jag
blev gift. Jag stretade mot som en gammal so när
hon ska stickas. Du glor stort? Jag ska tala om
alltsammans.
Tills jag blev aderton år, gick jag som hantlangare
på ett tegelbruk — talte nästan aldrig till en tös.
Släpar man en tolv, fjorton timmar på dagen, ligger
man inte på natten och drömmer om kyssar. Lever
man på härsken spickesill och kladdiga potatis och
sköljer ner kalaset med surt svagdricka, så blir man
just ingen sprakfåle. Då fodrar en inte köttet till
kättja, som Aposteln säger. På lediga stunder —
och de bli inte så värst många, när en sliter en hund
varenda söckendag i veckan — läste jag allt vad
jag kom över — helst historia — men romaner var
det ont om på landet den tiden. Lite historier om
Lunkentus och Jeppe på Berget...
Så kom jag in på seminariet och där var det att
gno — nästan värre än på tegelbruket. Här gällde
det att bygga opp sin framtid. Det händer nog att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
