Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och här är ju bara en fjärdingsväg.
— Jag torrs inte.
— Varför det då?
— Mnää.
— Du ä väl inte rädd för oss?
— Hm. Mnää. Jooo! Mor sa, att ni kanske va
komianter, som ville ta mig te å dra positiv å dansa
på lina.
— Han är för härlig!!
Och så skrattade de igen med full hals. Och så
gingo de ner och pratade med mor. De lovade henne
femti öre, om jag finge följa med. Och det tog mor
på det ömma, förstås, helst när hon fick höra, att
de voro oppifrån landet och hade varit i Stockholm
och sett kungen och att den ene var prästason och
den andre släkt med en landshövding.
— Så får väl pågen följa er då! sa mor. I sen
så hyggjelia ud, så 1 villen nock inte gjorra den
stackallen nån förtred. Å trej daler ä bra å få så där
te skänks. Men I fån vänta lid, men han tar sina
söndesklär på sig.
Skorna, de grå mollskinnsbyxorna och den
buteljgröna verkenströjan voro på inom fem röda minuter.
Och så sa mor:
— Läs nu en psalmvers då och då för dej själv. Du
kan för resten gärna stickja psalmebogen i lomman.
Han sa å han va prästapåg, men en kan allri tro
köpstafolk, och bättre beskärm än Guds ord kan
ingen ha, när han ä ute på vägar och stigar.
Och så stack hon psalmboken i min ficka, bjöd
herrarna på ett glas svagdricka, och så gingo vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
