Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så fick hon sin gubbe.
— Jojo, det fins allt en hel hop
kinkigheter i jordelifvet! sa jag.
— Kinkighater, ja! Kinkigt är det att
afpassa tiden, då korna ska stå “säna,” kinkigt
att få en gris från tråget; kinkigt att tro på en
knekts kärlekseder och på föret, när man ska
ställa till slädparti; kinkigt att bli väl gift.
Det var mor Marna i Hönslösa, som så
utlät sig, under det jag läskade min
nerdammade gom med en väldig, gräddtäckt
filbunke. Den gumman hade godt om god mat
och byhistorier och var städse vid godt
humör, hvadan jag under mina fotresor ofta
tittade in ett slag till henne. Jag visste att
jag alltid var välkommen.
— Åh, hvad beträffar att bli gift, så––-
— Jag sa: väl gift! Och det tror han
kanske går så lätt? Det vill säga: har en
tös ett duktigt hemman, bra handlag i
ute-och innegöra eller ett hyggligt ansikte — ja,
då kan det gå som att bryna pantofHor i
smör. Men för en fattig tjänstetös! Jag vet
det — jag har försökt det. Det är värre än
att flå en hare.
— Men det gick ju — både väl och lätt,
antar jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
