Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur det gick till nere hos Nils Jonsson och
sporde om Möllerstedt trodde sig till att
“hålla kanaljen inom marginalen,” vare sig han
nu skulle komma som en ljusens ftngel eller
som ett rytande lejon. Möllerstedt rätade på
sin smidiga lekamen och log lugnt. Och så
reste han.
Han blef fasligt väl mottagen.
Bedan första kvällen blef han bjuden på
toddy, svepte i sig tre ordentliga jamare utan
att hvarken rodna eller blekna och spelte kort
med Nils Jonsson och hans stallbröder, men
med den påföljd, att han vann en femma på
“priflFe’’ och öfver tretti riksdaler på knack.
Han låtsade inte se, att Nils Jonsson
smugglade rom i hans toddy, när han vände sig
bort, inte haller, att vännerna “gjorde konster”
i spelet. Möllerstedt var en gammal räf, så
deras tecken lärde han sig på en kvart.
Allting var som att “lappa vantar i månsken” för
den dår Möllerstedt.
Vid de första uppmätningarna var Nils
Jonsson sjålf med och mätte. Men redan
första dagen började han konstra med
femkannan: han ville inte släppa grepen. Där var
nu också så stor tut på kannan så att det
lönte sig att ha den med — 50 kubiktum, tänker
jag-
— Släpp grepen där, du! sa Möllerstedt,
som hade hällit tillgodo och tackat för
bror-skapet redan första kvällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
