Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem strax — nu Ar jag så smått i tagen. Men
liålsa dem att de fara fram försikteliga: du
slapp med torr stryk, men dem klipper jag
på flåcken med min revolver. Ingen rådd
bår. Fy tusan att bönder börja göra
hemgång hos hederligt folk! Kom nu bara ihåg
att du har nyckeln till min dörr i fickan —
det år kanske så godt jag skaffar mig en
annan dörr.
Så satte han axeln mot den sönderslagna
dörren, tryckte till så att låset gick ifrån och
lyfte sedan af hängslorna, hvarpå han tog
salsdörren af, hängde den på hängselhakarne
i stället och slog en stor hasp i den.
Nils Jonsson stod eller satt eller låg nere
i förstugan, men han sa inte ett ord. Och
dagen därpå for han bort. Dår fans en och
annan sladdermaska, som påstod, att han
varit hos en klok käring och blifvit botad för
“lapptrölle” eller ‘’ryggskott’’.
Aldrig mer blef Möllerstedt ofredad:
dörren var lagad en dag han kom opp från
uppmätningen i sprithållarerummet, och nyckeln
satt på sin plats. Men för säkerhets skull sof
han alltid med revolvern under hufvudgärden.
Inte blef där emellertid just så mycket
pratadt mellan honom och Niis Jonsson efter
det nappataget, fast de hälsade på hvarandra
och duade hvarandra med, när där kom
främmande ner vid uppmätningarna. Aldrig mer
blef han bjuden på toddy om kvallame, al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
