Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kattsingens process.
Jeppa Skräddares hade en katt. Och den
katten var en svåra märkvärdig katt.
Karna Skräddarens sa många eveliga
gånger att maken till den katten fans inte på denna
jorden, och inte trodde hon, att maken häller
hade funnits eller kunde finnas. *
— En kan lägga’n pä det finaste sängtäcke
i världen, om en har det — han inte så
mycket som fäller ett hår: långt mindre svinar
ner min lif som andra kattakräk. Han rör
inte en matabit, om där så stode hela fat fulla
med risgröt eller stekt sill — det enda han
bryr sig om, det är möss. Han följer med, när
jag går och hälsar på någon af gårakvinnorna
— där som där b judes på nå’nting godt, förstås.
För det begriper han bara han har varit en
gång på ett ställe. Och på söndags
eftermiddagarne, när jag läser högt ur predikoboken,
lägger han ihop ögonen och somnar strax —
han är precis som en gammal människa, det
rara lifvet.
Skomakarens käring, som bodde i andra
ändan af samma hus, hatade katten liksom
hon hatade alla andra af skräddarens familj.
— “Katten är makalös’’ — ja, det är han
också. Det är det ledaste kattaas på jorden —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
