Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett lefnadslopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tecknade sina skarpa silhouetter, dess muntrare
trallade hon under färden sina dansmelodier,
polkor och valser, och trampade takten med
fötterna för att hålla dem varma.
Men om våren, när snön smalt och
himlen tycktes dubbelt så blå mot den smutsgrå
jorden, när fåglarna kommo i stora flockar
och tänkte på bon, när lifvet svälde i knoppar
och kvistar, då gick hon helt missmodig
hemma, ty det var menförestid. Då ville det
icke gå ens med något arbete. Hon, som
eljes med passion sydde kanevasarbeten och
älskvärdt brukade förse hela släkten med
gungstolsmattor, broderade dynor och pallar, såg
då helt förströdd på sina rosor och
förgät-mig-ej’er, som gjordes mycket fylligare och
grannare än i naturen, men hälst lät hon
blicken irra ut genom fönstret för att mäta
pussarna och flödvattnet på fält och vägar.
Hon bara längtade att detta vårens bråk och
bestyr skulle taga ett slut och hon kunna resa
igen. Om det blott var en möjlighet, for hon
hälst den tiden in till släktingarna i staden.
Där njöt hon sällskapslifvets fröjder i fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
