Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett socialt problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ung fru, en nära bekant till mig, kunde
ibland på eftermiddagarna, när hon var riktigt
uttröttad af alt bråk, gräl, barnskrik och gråt
hemma, komma upp till mig för att, som hon
sade, få en liten titt in i konstens förgård. —
Aldrig kastade hon ens en blick på staffliet
eller studierna på väggarna, utan sjönk med
detsamma ned mellan kuddarna i den stora
ateliersoffan, tog en japansk solfjäder att fläkta
svalka åt sig — och så gick det lös med alla
de oförrätter hon hade att utstå af sitt
tjänstefolk. Jag sade aldrig ett ord — det var
för resten omöjligt att komma till ordet —
men det hindrade henne ej att efter vidpass
en timmes tid stiga upp med den mest
veder-kvikta min i världen och hjärtligt tacka mig
för den trefliga pratstunden:.......
„Hos dig är det då alltid så innerligt
tref-ligt — man glömmer rakt bort tiden, och
jag har ändå så bråd tom.u........
Hon hade alltid brådtom; det fanns ingen
på jorden, som hade så mycket att göra som
hon med sina två barn och tre tjänare —
mannen räknades icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
