Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I ungdomen - Kap. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon hade aldrig tid; hon kom aldrig längre
än ned till ladugården. — — —
Med Alice hade ett alldeles nytt, okändt
element kommit in i Höghs lif. Han hade
mycket tidigt kommit ensam ut i världen och
fått taga sig fram på egen hand. Han hade
varit likasom en ensam fågel, som slagit sig
ned på den kvist, från hvilken han kunde
plocka bären, och hvilken gaf honom skydd,
färdig att ånyo lyfta vingen, när kvisten ej
mera hade något att bjuda.
Det var icke några glada minnen han
hade, när han tänkte tillbaka på sin barndom.
Det tidigaste han kunde minnas var en lång
ståtlig kvinna med skärgårdsbefolkningens
hurtiga rörelser och vackra typ. De kraftfulla
händerna hade varit snabba och utan miskund,
när det gälde att aga och upprätthålla ordning,
och han hade hälst gått ur vägen för dem.
Det var hans mor, hushållerska hos den gamle
sjökaptenen, som slagit sig till ro på
landbacken och brukade sin jord, när han blifvit
trött vid sjölifvet.
Ibland på kvällarna, när den barske sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
