Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I ungdomen - Kap. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina egna vackra döttrar, och tittade under
pauserna vid spelbordet alltid in i salen, där
de sutto.
„Nej, mina damer, döttrarna äro hemmets
prydnad, om man bryter juvelerna ur en ring,
är hela smycket förstördt“.
„Snälla Ebba“ — vände sig statsrådinnan
till fröken Brtm, som suttit och med största
ifver lagt ut sina åsikter för Högh — „få vi
ej höra htet sång i kväll“.
Ebba gjorde aldrig svårigheter, när man
bad henne sjunga. Hon steg beredvilligt upp,
gick till pianot och vinkade en af herrame,
som var van att ackompanjera.
Hon hade en stor, något oskolad röst, —
„un diamant brut“, som artisten hviskade till
sin granne, — samt sjöng okonstladt, med
säkerhet och med ett visst dramatiskt lif.
Sången kom dispyten att afstanna.
Endast tvenne helt unga flickor sutto röda och
ifriga i en vrå och sökte hviskande öfvertyga
hvarandra, och tvenne fruar begagnade sig af
tillfället att litet tydligare uttala sig i en sak, som
de förut endast kunnat vidröra antydningsvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>