Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I ungdomen - Kap. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett svårt afsked där hemma. När hon nu satt
här med dotterns hand i sin. föll långsamt tår
efter tår bakom floret nedför den fina släta
kinden.
Alice hade hela den sista tiden lefvat i en
helig extas. Målet, det stora målet var
funnet! Det stod så klart och tydligt för henne;
fjärran visserligen, men nu visste hon,
livart-hän hon skulle sträfva, och hon tröttnade icke
att tacka Gud för hans underbara nåd och
ledning. Med all sin ungdomliga entusiasm och
oerfarnhet utmålade hon för sig sin nya
värk-samhet så skön, så stor och upphöjd och såg
med ömkan ned på dessa andra, som kunde
tillfredsställas af hvardagslifvets småsysslor.
Hon hade bemödat sig att plåna ut hvarje
spår af sitt förra onyttiga och fåfängliga lif.
Hon hade skänkt bort en del af sina arbeten,
hela sin stora mönstersamling, sin båge,
rit-brädet och alla öfriga tillbehör; hon skulle
aldrig mer behöfva sådan fåfänglighet.
När afskedsstunden kom, tyktes hon dock
för ett ögonblick känna det tungt att gå
ensam ut i världen och hon brast i gråt, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
