Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Kanske inte”, sa* prästen godmodigt och gick
efter den.
"Ja, säg d& i kyrkan att vi resa till Amerika
bägge två. Så kunna de komma när de vilja, både
länsman och fjärdingsman.”
"Det är bra! Tack själf! Tack! Och godnatt!”
• •
Både länsman och fjärdingsman kommo
verkligen och Sven måste följa med till häktet.
Eller rättare — han var på väg dit. Fram hann
han aldrig, ty han rymde under vägen och var
spårlöst försvunnen.
Men två nätter efter knackade det vid
midnattstid på fönstret till den gamla skomakarestugan. Else
stod upp och gick ut, ty därute stod Sven
Svanström.
Och två hjärtan lade förtröstansfullt planer för
en lång och oviss framtid. När Sven gick hade han
ett aflångt paket under ena armen, omviradt med
Elses kyrkosjal.
Två år förflöto.
Else var sig lik — kanske en liten smula mindre
rosenkindad. Men flitig som en myra. Flere anbud
gjordes henne, men hon sade nej till alla.
En dag råkade dragonen i gräl på marknaden.
Den gången slapp han inte för så billigt pris, utan
vardt död och begrafven.
Och åter trädde Else inför kyrkoherden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
