Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig till arbete, och tänk på allt hvad han har varit
för oss i vårt armod — och var förståndig en gång
i lifvet! Om nå’n förtjänar en tacksam kärlek, så
är det han. Säg nu ja!’’
“Nej, nej, nejjj!!”
Och därmed kastade hon sig framstupa på
kakelugnsbänken och gömde ansiktet i dynan.
“Ja, så farväl med dig. Och efter jag har
satt mig för att det skall lysas för mig på söndag,
så är det så godt–––att jag kör lite’ längre
bort; jag får nog någon med mig”, sa’ han.
Hon tittade upp med vidöppna ögon, men sa’
inte ett ord.
“Kom ihåg du har dig själf att skylla”, sa’
han och gick mot dörren.
“Skräddareänkan?” sporde hon andlöst.
Han endast nickade.
“Ja, du kan försöka!” sa’ hon och sprang upp.
“Gå och klä på dig och var inte som du
tappat vettet!” bad modern.
“Neejj!” skrek hon.
“Farväl!” sa’ han kort och gick.
Hon sprang bort till fönstret.
“Han gör ’et inte!” sa’ hon. “Omöjligt!”
“Hvarför skulle han inte? Du har ju inga
anspråk på honom”, sa’ modern.
“Jo, Herren forbarme sig! Nu vred han af
åt vänster.”
“Spring och skrik! där är ingen annan hjälp”,
kved modern.
“Aldrig!” skrek hon och kastade sig på
golf-vet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
