Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än tre kaffekoppar, en soppskål och två lampglas.
Nå, det var nog det, men människan är ju ett svagt
käril, och det V kökskärlen med, isynnerhet nu för
tiden.
Hvad de voro glada vid mig, både prosten och
kyrkoherden Edendahl! Skulle prostens mamseller
ha’ en ny klädning, så var det alltid jag som skulle
in och se, om den satt bra och klädde dem i färgen.
Kom där en ny pastor, så skulle jag ha ögonen på
honom i alla vinklar och vrår och spana ut, om det
kunde vara så vuret med honom, så han kunde
påtänkas som svärson.
Var det nu så, att jag upptäckte, att han hade
nå’n liten plunta i garderoben eller nederst i
kofferten nere i magisterrummet eller var slarfvig med
tvätten eller hade en hop medicinflaskor, så varnade
jag dem, för så’na präster, som ha sådana där
kuckelfuffens för sig, blir det aldrig några
kontraktsprostar af. När prästmamsellerna blefvo
äldre, togo ju ett par af dem hvad som bjöds. Men
på mig kunde de i alla fall inte skylla, om det gått
galet på något vis.
Och var där någon ko, som blef sjuk, och det
var fråga om att skicka bud på djurläkaren, så
hette det alltid: ‘Vi ska höra först hvad Sara säger,
innan vi hämta den andre fädoktom*. Och alltid
frågte de mej, när prosten fick sitt stygga håll eller
frun fick sin ryggmatiska värk. Men är det inte
både tröstefullt och märkvärdigt, att under alla
åren inte ett djur gick till de galater under miu
vård, utan när prosten dog, hade där en professor
från Lund varit och opererat honom. Det var allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
