Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ko och en gris, dem han själf skötte, och drog
sig helt och h&llet undan frän världen.
Kom någon af åbosönerna till honom, såsom
under de första åren nog kunde hända, var Jeppas
tal: “ja, ja; nej, nej”. Och de tyckte det var af
ondo, helst han aldrig heller tycktes ha något i
skåpet.
På böner om pengalån svarade han alltid ett
torrt nej.
Bad någon om mat, fick han ett stycke bröd, en
half spickesill och två kalla potatis jämte tillsägelse
att genast ge sig af. Behöfde en fattig granne köpa
mjölk fanns sådan gärna att få hos Jeppa, men han
tog alltid en skilling mer för halfstopet än andra.
Ville en handtverkare låna bröd, dricka eller
potatis, gick det gemenligen också för sig, men Qud
nåde den, som inte gäldade igen med bättre vara
än han fått och i rågadt mått. Och så skulle
stackaren dessutom laga allt gammalt skräp gratis.
Det påstods till och med att Jeppa i en spann
på logen hade fjorgamla potäter, dem han lånade
bort på hösten för att få nya i stället på
sommarsidan året efter. Andras afund aktade han lika
litet som deras spe eller de många historier, som
cirkulerade om honom, såsom att han skulle spela
fiol på kyrkogården om nättema, att han en
sommar vandrat kring hela Skåne efter en ryktbar
fiolspelare och vid dennes konserter stått utanför
fönstren och lyssnat. Ty naturligtvis var han för snål
att köpa biljett.
Det påstods att han själf konstruerat en kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
