Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men pä kyrkogården atodo flera grupper
väntande och skulle ae pä oss, när vi hade varit inne
och fätt uppsträckning.
Kvinnan som suttit bredvid Stina och hette
Kersti, steg fram till oss och sa’:
“Du kunde gärna lära dig att tiga i Guds hus
åtminstone — en kan inte fä nå’n andakt om man
sitter bredvid dig. Hvad hade du med pojkens
kläder att göra eller med hans öront Det var lika godt
åt dig!”
Mor morskade opp sig.
“Kyrkoherden sa’, att det var inte pojkens fel,
utan hennes, sa’ han ja, det sa’ han”, bedyrade hon.
“Och det kan bli fråga, om du får gå till altaret i
år, eller om du inte får dig en gliring på
husförhöret! Och det kan vara rätt åt dig — hvarken
stora eller små ha fred för din lede mun!”
“Jaha, gå ni på bara! Ni ä’ allt några
Herrans juveler. Du Kersti, ska’ först se efter dina
egna ungar, så att där inte kryper nå’nting på
tröjorna, när de komma i kyrkan, och så kan du
hålla efter din man, det svinet; i går satt han hos
skräddaren och drack opp 50 öre i öl. Och så kan
du lyss efter, när han möter snickarens Berta, hvad
de ha att säga hvarandra. Och du,
skomakarkä-ring, som går och ser hällörad ut och pratar med
dina kvinnor om världens syndafördärf — det vore
bättre att du lagade hålen på din mans tröjarmar
och toge ner spindelväfvarna i taket och —”
Och så gick hon på en lång stund.
Hon måtte ha träffat ömtåliga punkter, ty både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
