Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig. — Det var mycket förnöjligt, tyckte madam
Karlsson.
En dag, då Elin satt ensam i stugan och sydde,
trädde en främmande in. Främlingen var ung och
ståtlig till växten och såg ut som en herreman.
Han frågade efter husbonden och lians tal var
hövligt, men orden liksom jagade varann över läpparna
och hans blickar flögo misstänksamt spejande kring
rummet.
• Fadern var borta i kärret och dikade, svarade
Elin. Men i det hon bad främlingen sitta ned,
erbjöd hon sig att gå med budet att hit hade kommit
nagon, som frågade efter honom.
Medan hon gick, undrade hon vad fadern skulle
säga om budskapet. Ty hon visste av gammalt,
att han brukade bli ond, ifall man störde honom,
då han höll på med något arbete.
Men det märkvärdiga inträffade, att fadern,
sasnart hon framfört sitt ärende, strax ställde
bort hacka och spade, hastigt drog jackan på sig
och skyndade hem.
Då Elin, som långsammare följt efter, kom
in i stugan, såg hon att fadern klädde sig såsom
han brukade för att bege sig ut på långfärd, och
att främlingen stod redo att gå med en väska i
handen.
Men innan de begavo sig av, erinrade fadern sig
att den främmande kunde vara hungrig. Och då
i detsamma modern, som varit ute och letat efter
äggen, dem de illfundiga hönorna begynt gömma
undan i busksnåren bland nässlor och annat ogräs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
