Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag kan inte lida folk, som ställer sig in
och pratar och krumbuktar sig, utan att man
ändå riktigt vet, vad de innerst menar och tänker.
När Strömmen talar med herrarna på Ekudden,
har han precis samma åsikter som de. Han har
blivit van vid att de talar och resonerar med honom
som med en jämlike. Och det har gjort honom så
inbilsk och uppblåst att han kan spricka av
högfärd och att han tror sig förstå allt och veta allt.
Men hör på honom, när han talar i föreningen. Då
blir det annat ljud i skällan. Herrarna borde gå
dit och höra, hur det då låter. Men det är det
besynnerliga med herrarna, att de inte tar bättre
reda på vad den karlen går och gäller för. De ser
bara på sitt sätt och åt ett håll, de också. Men vad
Elin anbelangar, inte mer än hon räcker fram
lill-fingret, så far Strömmen av med hela handen.
Systern skrattade, tog ett nytt hett järn och
fortsatte med strykningen.
Hon visade heller inte stor förvåning, då
Gunnar efter en stund kom fram med ärendet, som
den dagen hade fört honom till Bergö.
Han ämnade bygga sig en egen stuga därborta
på svärfaderns mark, sade han. Egentligen hade
han inte ännu tänkt börja därmed, utan hade velat
bida ännu en tid, emedan allt hade blivit så
gruvligt dyrt. Men hustrun var så ivrig med
byggnads-planerna att hon inte gav sig någon levande
ro, innan arbetet kom i gång. Dag och natt höll
hon bara på med att han måste fara till Bergö
och be Elin låna några hundra mark till bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
