Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan pä långt håll kunde den som kom roende
ute på fjärden, varsna Vita Villan, lysande i
solskenet på strandsluttningen mot söder med en mörk,
taggig skogsrand bakom. Ingen kunde minnas
Vita Villan annorlunda än i solsken — solsken ute
och solsken inne. I den stora, ljusa salen med de
vitmålade möblerna lyste solen in över
krukväxternas grönska på fönsterbrädet, över golvets
vita furuplankor och över husets härskarinna, som
satt i sin stora, vita länstol. Ingen kunde heller
minnas henne annorlunda än med ett ljust uttryck
över de vackra, blida anletsdragen.
Sedan Bergöflickorna landat och omtänksamt
dragit upp ekstocken i skydd av de stora stenarna
i vattenbrynet, gingo de upp till byggningen. I
trädgården träffade de Sofi, som låg framstupa i
grönsakslandet och ränsade.
Med handen skuggande över ögonen blickade hon
misstroget upp mot de kommande och besvarade
på sitt buttra vis deras hälsning jämte frågan om
fru Bengtson var hemma.
Naturligtvis var frun hemma. Var skulle hon
vara om inte hemma — hon som numera bara satt
i sin stora stol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
