Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som just nu hände i världen, så svarade han bara,
att han inte gitte höra på allt strunt och alla
dumheter, som pratmakarna skreko ut i alla
väderstreck.
Ström steg därför i sin ekstock och rodde hem.
Han hade nu i alla fall förvissat sig om att Widing
icke bodde på Bergö och att ingen av Bergöborna
sett till honom sedan festen i kyrkbyn. Under
väntan på att hans hjärtas åstundan snart skulle
gå i fullbordan, tröstade sig Ström genom att i
sin frodiga fantasi för sig utmåla framtidens otaliga
lyckomöjligheter, efter det han hemfört Elin till
sitt tjäll.
Ett ögonblick stod Bergöaren och såg, hur
ekstocken hastigt avlägsnade sig, i det den ristade
upp en lång, skarp, glimmande fåra i den lugna
vattenytan, som var färgad av solgångens rosiga
skyar. Sedan vände han åter till sina nät och
långrevar, som blivit upphängda till torkning.
Där han gick på sin strand bland fiskbragder
och båtar syntes det nogsamt, att han var
medveten om sitt värde. Han visste, att i hela
skärgården fanns icke hans överman, ifall det gällde
att styra en båt eller hantera en bössa. Otaliga voro
de kappseglingar, från vilka han hemfört pris,
och båten som han styrt hade varit hans egna
händers verk. Sällan hände det ock, att hans
kula förfelade sitt mål.
Han var stolt över all denna kunnighet, och han
hörde också gärna andra berömma den. Och om
än ungdomsårens aldrig helt kuvade längtan ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
