Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt bord skar till, tråcklade och profvade
gosskläder, medan en ung diakonissa stillsamt gick
omkring i sin prydliga svarta dräkt och lilla hvita mössa,
tålmodigt undervisande och hjälpande tillrätta en
hop halfvuxna gossar, hvilkas stylva fingrar
otympligt och liksom i raseri stretade med nål och tråd.
Man kunde aldrig lämna ut mer än en trådända
i sänder till hvar gosse; att gifva hela trådrullen hade
varit detsamma som att kasta ut ett fruktansvärdt
stridsäpple, hviskade diakonissan, när hon såg Maria
intresserad betrakta den lilla skaran. Visserligen
arbetade de för tillfället rentvättade och kammade
gossarna nu stillfärdigt, eggade af löftet att själfva få
behålla det plagg de sydde. Men det behöfdes bara
ett enda trotsigt framkastadt glåpord för att som eld
i blår låta de slumrande vilda lidelsernas låga åter
flamma upp.
Ett utbrott lät heller icke vänta på sig. Plötsligt
stod en af gossarna med knutna näfvar och ögon
blixtrande af ondska och slungade ut anklagelser
mot hela samhället, därför att hans tråd brast.
Det var en fräknig, rödhårig krabat med en
lömskt lurande blick under sin låga panna. Redan
hans yttre intygade, att han var bestämd för elände
och brott samt att alla försök att rädda honom skulle
blifva fruktlösa, tänkte Maria.
I det vreden färgade hans fula ansikte mörkrödt,
famlade handen upp mot midjan efter slidknifven,
som brukade göras till skiljedomare i hans våld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>