Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppbragt. — »Herr Woller har redan betalt hela hyran
i förskott. Det är synd och skam att på det viset
pressa ut pengar af inackorderingarna. Här går
mamma och knogar och arbetar dagarna i ända och
ger dig allt hvad hon möjligtvis kan undvara . . .
ja, mer a,» strök hon under med bitter ton. — »Du
får inte säga ett ord till mamma om herr Woller,
kom ihåg det!»
»A . . . nå!» Georg sköt häftigt stolen från bordet
och sprang upp, röd i ansiktet.
Han såg djupt förolämpad ut. Tillika föreföll
det som om en hemlig förhoppning svikits att systern
på något vis hjälpande skulle ingripa, så snart han
nedlät sig att med henne tala om sina affärer.
»Naturligtvis behöfver mamma ingenting veta . . .
jag . . . jag klarar det nog själf!» skrek han, i det han
skyndade ut och våldsamt slog igen dörren efter sig.
Sofi knep ihop de tunna läpparna och mellan
hennes tjocka, mörka ögonbryn gräfde sig ett djupt
veck, medan hon satt och stirrade efter honom.
Hon var många år äldre än brodern: flere syskon
i åldern mellan dem hade dött som små barn. —
Hon såg för sig den lilla brodern, som fordom tog
sin tillflykt till stora syster, när han behöfde hjälp
och skydd. Som en liten mor hade hon skött och
vårdat honom. Hur hade hon icke älskat den lilla
varelsen med det silkesfina, lockiga håret och det
strålande leendet! Och han hade älskat henne
tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
