- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
131

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åter i Lund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bibliotekarielönen, 60 tunnor korn, i värde för året
omkring 300 riksdaler riksgäld.

Dessförinnan hade W. den 7 nov. 1828 erhållit
förordnande att, under det prof. Lidbeck såsom riksdagsman
vore frånvarande, förestå ästetiska professuren. Med detta
vikariat böljade han de föreläsningar, hvilka sedermera
delvis mynnade ut i hans bekanta och omfattande
litteraturhistoriska arbete: »Sveriges skona litteraturs

De skaror, som då fyllde hans auditorium, skulle
säkerligen enstämmigt betygat, att det skrifna verket i fråga
om intryckens mäktighet och lyftande kraft omöjligen kunde
uthärda jämförelse med föreläsarens fritt talade ord. De
skulle nog ock häruti haft fullkomligt rätt. Ty W. var i
främsta rummet talare och hans begåfning såsom sådan
öfverträffade de flestes. Den var för honom ej blott en
hufvudets, en tungans gåfva — också hans hjärta, ja, hela
hans personlighet bar och fyllde hans talekonst, hvilken
just därför ägde en rikedom af skiftningar, en förmåga att
anslå och röra alla själens strängar, som verkade på en
gång öfverväldigande och hänförande. Ännu på gamla
dagar har mången af de unga män, som då voro hans
åhörare, sökt efter ord för att kunna nog varmt, nog
lif-ligt skildra sina intryck, sina minnen från de stunderna.
Men det kristliga troslif, som genomträngde W., hvarken
ville eller kunde han ens i denna sin verksamhet dölja;
han inledde hvarje sin föreläsning med bön, därvid han
uppläste 5:te versen af n:o 481 i vår psalmbok:

»A.ck, när så mycket skönt i hvarje åder
Af skapelsen och lifvet sig förråder
Hur skön då måste själfva källan vara,

Den evigt klara!»

— och med bön slöt han, då läsande den 4:de versen af
samma psalm:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free