Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betyg, skref han ett annat, innehållande, att de, »i
allmänhet bedömdt», uppfört sig väl. I några rader till
korpo-ralen bad han honom förstöra det af de båda betygen, som
ej stämde med verkligheten. Men korporalen framlämnade
båda betygen. Regementets öfverste gjorde ingen affär af
hvad han ansåg som en bagatell; men ryktet spreds om
någon af W. begången olaglighet, och öfverallt, där man
gladde sig öfver att kunna komma åt honom, vredos och
vändes berättelserna härom. Den oförsonlige prosten
Broomé i Vestra Sallerup fick slutligen ock höra talas om
saken; den var för honom »gefundenes Fressen». Och
efter fyra års förlopp fick man i »Svenska Minerva» läsa
en uppfordran till justitiekanslern att beifra förbrytelsen.
Då uppsatte W. genast en fullständig redogörelse för hela
tilldragelsen och insände den till domkapitlet i Lund för
att möjliggöra sakens upptagande och laga behandling.
Men domkapitlet ville lika litet som justitiekanslern och
regementsöfversten upptaga ett mål af denna beskaffenhet;
och biskopen själf återlämnade till W. hans redogörelse
med begäran, att han ville nedlägga striden med Broomé.
Det småaktiga i dylika förföljelser bevisar bäst huru
stark förbittringen emot den nya rörelsen och dess
upp-hofsman i de dagarna var. Men ändå grep denna rörelse
hastigt omkring sig.
Redan nästa söndagen efter nykterhetsföreningens
stiftande i Östraby kyrka antecknade sig 70 nya ledamöter,
och i känsla af det stöd, det skydd, den styrka
sammanslutningen gaf, slöto sig allt flera till densamma.
Oscärs-dagen 1837 räknade den 1,500 medlemmar. Då spred sig
ett rykte, att alla de, som ingingo »i nykterheten», skulle
särskildt beskattas. En man med auktoritet hade sagt det,
hade själf visat konungens bud därom för undrande
föreningsmedlemmar; och ehuru dessa visste, att sagesmannen
hörde till skaran af bränn vins vänlige länsmän, kunde de ju
icke betvifla hvad de själf va sett.
Hvad länsmannen visat dem var det samma år i huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
