Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denne med vemodig ironi. »På huru vacklande fot står
den icke!»1 Hans försök att i allt lugn med sin druckne
opponent inleda någon utväxling af tankar, ville dock icke
lyckas; man måste leda ut representanten för
skarakrögar-nes argumentation. En annan försiggick å Stockholms
slott, då en högvälboren godsägare från Skåne vid något
tillfälle 1841 uppvaktade konungen. »Nå, min grefve»,
säger denne, »hurudan har ni funnit stämningen i
landsorten.... hvad säger man?» — »Eders Majestät», svarar
grefven, som i likhet med konungen själf var stor
bränn-vinsbrännare, »det är vådliga tider, det sker oerhörda saker;
om man icke med all lagens stränghet söker mota dem,
skall snart allt vara ohjälpligt!» Den gamle konungen
blir bestört. »Men hvad sker då», utbrister han, »tala,
jag vet om ingenting!» — »Är det möjligt», säger
grefven, »att Eders Maj:t icke fått kunskap härom? En präst,
Wieselgren heter han, far omkring i hela landet, och fast
lagen säger, att den, som lastar konungens gärningar skall
mista lifvet, understår han sig att fara ut mot dem, som
bränna brännvin, så att.... ja, Eders Maj:t, min mening är
att lagen bör få ha sin gång»––––––––Längre hann han
icke, förr än kungen vredgad utropade: »Bränna brännvin
— är det min gärning? ... hvad säger ni?% och trädde
honom i detsamma* så nära och så häftigt på lifvet, att
grefven helt häpen ryggade baklänges, till dess han
befann sig i nästa rum. Men till Skarhult sändes med nästa
post sträng befallning att bränneriet därstädes ofördröjligen
skulle nedläggas; och Svenska nykterhetssällskapet kunde
i sin berättelse för året med tillfredsställelse nu omförmäla,
det H. Maj:t konungen — likasom redan förut kronprinsen
— befallt brännvinsbränningens nedläggande å sina
egendomar.
1 Denna replik omnämnes ej i mötesreferatet. Friherre Ludvig
von Platen, då gymnasist, var dock tillstädes, hörde orden och fann
dem så träffande, att han »aldrig kunnat glömma dem»; han har ock
meddelat dem åt den, som här upptecknat dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
